Boktips: Att växa genom möten - av Kay Pollak

Så har jag då läst ytterligare en bok av Kay Pollak, den här gången: Att växa genom möten. Boken är på ca 100 sidor och jag tycker den är klart läsvärd, speciellt om man inte läst något av Kay tidigare.

I den här boken känner man igen mycket från den andra boken Kay skrivit: att välja Glädje - en bok om att få ett bättre liv. Den recensionen kan ni läsa här.

I den här boken pratar Kay vidare om att verkligheten inte alltid är vad man uppfattar den. T ex följande utdrag från s17:

"

Jag har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser. Det är uppenbart. Det är jag och ingen annan som har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser.

Exempel: Ni har ett möte på jobbet och du har ett anförande inför de andra. Plötsligt ser du att en av åhörarna gäspar. Du har nu ansvar för hur du väljer att tolka detta. Om du har dåligt självförtroende väljer du kanske blixtsnabbt att tolka gäspningen som ett uttryck för en låg värdering av dig. Kanske blir du nervös! Kanske tänker du: Jag duger inte! Jag är inte bra nog.

Dvs du tolkar gäspningen som en attack mot dig.

Du blir ett offer för din egen tolkning av verkligheten. Utan att veta något om den gäspande personens nätter! Den som bestämmer hur du mår tycks vara den som gäspar!

Påminn dig ofta om att:

                             Verkligheten och min uppfattning av verkligheten är inte detsamma.

Det finns andra sätt att se och tolka."

Här kommer ytterligare ett utdrag som sägs vara fritt att kopiera:



//s81 om att lyssna, något jag tror vi alla kan känna igen sig, ibland vill man inte ha lösningar, bara någon som lyssnar  //

”Lyssna


Här är en text som man anonymt sänt till mig i ett brev, och som jag gärna vill dela med mig av:
NÄR JAG BER DIG LYSSNA PÅ MIG OCH DU BÖRJAR GE MIG GODA RÅD
HAR DU INTE GJORT VAD JAG BETT DIG OM.
NÄR JAG BER DIG LYSSNA PÅ MIG OCH DU BÖRJAR FÖRKLARA VARFÖR
JAG INTE  SKA KÄNNA SOM JAG GÖR,
TRAMPAR DU PÅ MINA KÄNSLOR.
NÄR JAG BER DIG LYSSNA PÅ MIG OCH DU TYCKER ATT DU MÅSTE GÖRA NÅGOT
FÖR ATT REDA UT MINA PROBLEM SVIKER DU MIG, HUR UNDERLIGT DET ÄN KAN LÅTA.
KANSKE ÄR DET DÄRFÖR SOM BÖNER HJÄLPER EN DEL MÄNNISKOR.
FÖR GUD ÄR STUM OCH HAN GER INGA GODA RÅD ELLER FÖRSÖKER ”GREJA” SAKER OCH TING.
HAN LYSSNAR BARA OCH LÅTER MIG KLARA MIG SJÄLV.
SÅ LYSSNA BARA PÅ MIG ÄR DU SNÄLL OCH OM DU VILL PRATA KAN DU VÄL VÄNTA PÅ DIN TUR EN LITEN STUND, SÅ LOVAR JAG ATT LYSSNA PÅ DIG.
ANONYMOUS
"

Ytterligare en tänkvärd tanke.. Kay Pollak skriver på sidan 96-97 om en undersökning där man under 25 år följde över 1000 personer (från att dom var 19 år). Sedan kartlagda man dessa invider och försökte kategorisera in dem som högfiendeskapande (gärna så fiender, tog till sitt humör etc) eller lågfiendeskapande individer.
Resultatet visade följande och jag citerar s97

”Man fann

Att högfiendeskapande individer hade

över

                             4 gånger så stor risk att få hjärtinfarkt

och över

                             6 gånger så stor dödlighet!

"